Vissa uppfinningar har fått större effekt på världen än andra. Utan dessa kemiska uppfinningar skulle många liv se annorlunda ut.
Penicillin
Penicillinet är en typ av antibiotika som blivit mycket viktigt då det var ett av de första effektiva botemedlen mot sjukdomar. Penicillinet upptäcktes av Alexander Fleming 1928 vilket av många ses som den största upptäckten det årtusendet. Om det inte varit för slumpen hade detta kanske aldrig skett. Alexander glömde nämligen en odiskad bricka med bakterieodling framme. När han senare kom tillbaka hade en mögelsvamp, Penicillium Notatum dödat bakterierna i sin närhet. Det var dock inte förrän 1941 som penicillinet var så stabilt att det kunde börja massproduceras. 1945 fick Fleming nobelpriset för sin upptäckt, tillsammans med Ernst Boris Chain och Howard Walter Florey som var de som vidareutvecklat penicillinet till att faktiskt kunna användas.
Haber-Bosch-metoden
Haber-Bosch-metoden är den första effektiva metoden för industriell tillverkning av ammoniak. Namnet kommer från de tyska kemisterna Fritz Haber and Carl Bosch som upptäckte metoden under 1900-talets första halva. Metoden går ut på att nitrogen och hydrogen under högt tryck och temperatur tillsammans bildar ammoniak. Detta har gett stora fördelar, framför allt för jordbruket men även under tillverkningen av ammunition under första världskriget. Fortfarande ungefär hundra år efter upptäckten är denna metod den absolut dominerande för att framställa ammoniak.
Polyeten
Polyeten upptäcktes av en slump av den tyska kemisten Hans von Pechmann när han undersökte diazometan. Detta var år 1898 och över hundra år senare är polyeten vår tids allra vanligaste plast. Det dröjde dock till 1933 innan en metod för industriell tillverkning upptäcktes, återigen av misstag, och till 1939 innan den första industriella tillverkningen av polyeten kunde påbörjas. Idag används polyeten till allt från plastpåsar till kläder. Det är dessutom en av de mer miljövänliga plasterna som är lätt att förbränna, eftersom den endast består av kolväte.
P-pillret
P-pillrets historia börjar i Mexiko City i början på 1950-talet. Kemisten Carl Djerassi lyckades då utvinna ett ämne med samma effekt som progesteron ur roten av mexikansk jams. Progesteron är ett kvinnligt hormon som förhindrar ägglossning och därigenom gav skydd mot oönskade graviditeter. Redan under senare delen av 1950-talet blev tabletterna godkända för försäljning. Pillret blev otroligt populärt och användningen spred sig som en löpeld. De fick dock inte säljas som preventivmedel till en början utan endast mot svåra menstruationssmärtor, vilket innebar att antal kvinnor som uppgav sig ha dessa problem ökade dramatiskt. De första tio åren gav p-pillren dessutom mycket biverkningar på grund av att mängden hormoner var mycket högre än idag.
LCD-skärmen
Kemi är kanske inte det första som kommer upp när man tänker på datorer och annan teknik, men faktum är att kemin spelat stor roll vid utvecklingen av stor del av dagens teknik, framför allt platta bildskärmar. LCD står för Liquid Crystal Display. Liquid crystals, eller flytande kristaller, har en struktur som på samma gång är både flytande och solid vilket ger unika egenskaper, till exempel den låga vikten och tjockleken jämfört med plasmaskärmar och CRT-skärmar samt en alltid perfekt bildgeometri. LCD-skärmens komplexa historia började redan i slutet på 1800-talet och många kemister har bidragit till utvecklingen genom åren.